Ett ord och dess introduktör - "ockultism" och Victor Pfeiff

KB har en förnämlig tjänst på nätet - http://tidningar.kb.se/, som ger tillgång till digitaliserade svenska tidningar fram till 1901. Jag är en flitig och nöjd användare. Min forskning skulle utan denna tjänst i det närmaste vara omöjlig. Den här gången har jag gjort en sökning på ordet "ockultism". Det är ju något godtyckligt att välja just den böjningen. Men någonstans måste man börja, och det är just nu mest ett experiment. Ockultismen, ockult, ockulta och andra stavningar m m måste ju också undersökas, men det får vänta till senare tillfällen.*

Sökningen på "ockultism" visar sig vara spännande och fruktbar. Bilden nedan visar träffarna i min sökning: grafen visar hur sökträffarna sprids under perioden 1887-1901. Man kan notera två högfrekventa perioder/år, runt 1890 och runt 1897, 1890 och 1897 redovisar de högsta talen: 12 st. Det är å andra sidan tämligen blygsamt i ett större perspektiv och däremellan är det tunt med träffar. Någon ockult väckelse i bred mening kan man knappast tala om, i alla fall inte i den allmänna debatten. Mot det kan man invända att ett enstaka ord riskerar missa viktiga skeenden. Och det stämmer delvis: runt 1890 har vi två intressanta skeden som förmodligen avspeglar sig i den höga stapeln då: dels bildandet av den svenska avdelningen av teosofiska samfundet 1889 och bildandet av Svenska samfundet för psykisk forskning 1890. Men trenden fångas ändå in på ett bra sätt, runt 1890 fanns ett stort intresse för företeelser som kretsade kring det övernaturliga, det psykiska, det mystiska och ockulta. (Jag lämnar här den senare puckeln runt 1897 till ett senare tillfälle)

När jag går ner i de enskilda träffarna visar sig något intressant: Den första träffen är från 1887 och gäller en artikel i Östgöta Correspondenten 8 juni, en anmälan av teosofen A.P. Sinnetts Den dolda verlden, översatt till svenska av friherre Victor Pfeiff och utgiven på Looström & Kompanis förlag i Stockholm samma år. Träffen för 1888 gäller en anmälan av den franske författaren och teosofen Jules Lerminas Dolda makter, utgiven på C. Sunessons förlag i Stockholm och översatt av H.A. Ring. Victor Pfeiffs namn återkommer i samtliga träffar för 1889 som avser annons för Franz Hartmans Magi, Hvit eller Svart, utgiven av Svenska avdelningen av Teosofiska samfundet. Pfeiff är översättare även denna gång. I den utvidgade titeln ingår ordet ockultism, för första gången till en svensk bok? "Innehållande praktiska vinkar för dem som studera ockultism."

En fin biografisk artikel av Gunnel Furuland om Pfeiffs arbete som översättare finns här; jag citerar därifrån: "[Pfeiff fick en] viktig position som en av teosofins främsta introduktörer i Sverige." Han ingick i styrelsen för den svenska avdelningen av Teosofiska samfundet redan från bildandet 1889 (se t ex Aftonbladet 1889-02-15). Vi ser alltså att ordet ockultism hänger samman med introduktionen av Blavatskys teosofi i Sverige. Samtliga av de tre författarna ovan hade anknytning till teosofin; två av böckerna översattes av Pfeiff. Han levde mellan 1829 och 1901, hans sista år täcker detta tidiga skede av den teosofiska ockultismens inträde i Sverige. Förutom teosofin var han engagerad i flera av tidens alternativa rörelser som de förnuftstroende m fl. Han var från 1891 redaktör för Teosofisk tidskrift. En stor del av sin inkomst verkar han fått från sitt översättningsarbete. Bilden av en sökande idealist träder fram. Ett ord och dess introduktör som haft en stor betydelse för alternativa tankemönster i modern svensk kultur.

*Det kan noteras att det förekom en stavningsvariant: "occultism". Jag har också funnit "teosofin" skrivas som "teosofien" och "theosofien".