I gränslandet ...

En aspekt av ockultismen är gränslandet. Det aktualiserades kanske alldeles särskilt under första världskrigets revolutionära omvälvningar och kaos. Vilken funktion fick alternativa religiösa och filosofiska spekulationer och läror i denna process? Dessa alternativ blev aldrig särskilt stora ens i denna för dem gynnsamma tid. Men där de fick genomslag hade de också en viss betydelse, och det var i utkanterna av de stora sociala och kulturella processerna, i gränslandet. Ett sådant gränsland var de antirevolutionära strömningarna och rörelserna i samband med ryska revolutionen 1917 och påföljande strider. Vi finner dem i de Vita miljöerna som också är mitt fokus. 

Gränslandet, eller kanske också frontlandet blir också en bakdörr in till ämnet fascism och radikal religiös idealism/esoterik. Gröten är mindre het här. Annars ett så lätt uckligt ämne, men också lockande om man kan hitta verktyg och teori att hantera det med. Håller man sig i rummet 1VK-1933 är det lättare. Sen kommer den där kloakvågen med populär naziockultism och flygande tefat. Det är ju ett helt annat ämne: populärkultur och högerextremism i nutid och nära nutid. Jag vill se hur esoteriken verkar osv i sin fascistiska samtid. (*fascistisk samtid är alltså just mellankrigstiden i huvudsak.)

Jag väljer också att titta på de "vita" (exil-)miljöerna, snarare än ren fascism. På så sätt kommer jag åt annat än enbart organiserad fascism. Det är nätverk, grupper, enstöringar och bohemer med lätt fantastiska idéer och världsbilder. De faller lätt bort i annan forskning. Roten blir då den ryska omvälvningen och allt som växer ur den, snarare än tysk och italiensk fascism. Visserligen är ju dessa också starkt beroende av den ryska dynamiken. Jag får då också tillgång till intressanta "gränssnitt" mellan dessa två områden. En väg framåt blir nu att läsa en hel del skönlitteratur från tiden. Med det här upplägget får jag också bättre grepp på den "gröna" esoteriken. Vitt och grönt blir en bra kombo.

(Bild: Filmaffisch till De landsflyktiga, regi Mauritz Stiller, 1921.Filmen byggde på novellen Zoja av den finländske vite aktivisten Runar Schildt från 1920. Källa: Svensk Filmdatabas.)