Fröken Annas friblad ...

"Dr. Georg Weber, Professor und Schuldirector in Heidelberg."

Så på titelbladet i en utgåva från 1863 av hans Allgemeine Weltgeschichte. 1867 ger Bonniers ut en svensk översättning under titeln Allmän Verldshistoria: Framställd med afseende å kultur, litteratur och religionsväsende. Första delen. Översättning av Gustaf Thomée.

Tyska wiki ger besked om vem dr Weber var:

"Georg Weber war ein in der 2. Hälfte des 19. Jahrhunderts erfolgreicher Geschichtsschreiber; er verstand sich nicht als Wissenschaftler, sondern seinem Beruf als Lehrer entsprechend als Wissensvermittler."

En mycket flitig tysk skolman och författare från enkla förhållanden som skrev för 1800-talets tyska bildade borgerlighet. Men som också fick en stor spridning i Europa och resten av världen. Själv inte forskare utan en förmedlare och sammanställare av forskningens resultat, hans genomslag och popularitet över stora delar av världen berodde enligt wikipedia-artikeln på att han undvek att vara ensidig och alltför partisk.

Det är en fascinerande läsning att ta del av den upplysta tyska borgerlighetens ... fördomar, höll jag på att skriva, men från vår tids utsiktspunkt är det ju det ... men låt oss säga bildningsuniversum, där deras egen sociala och nationella plats definierades i ljuset av en mytisk civilisationshistoria klädd i den objektiva historiens sakliga dräkt. Det är i brytningsskedet mellan biblisk skapelsetro och den sekulära historieskrivningen, men i dräkt av en framväxande, ska vi kalla den imperialistisk eurocentrisk diskurs? I centrum står tryggt den vite fullmyndige mannen patriarkaliskt vakande över underlydande kön, åldrar, klasser och raser.

Det är på fribladet, alltså på motsatt sida försättsbladet, som hon sätter sin eleganta namnteckning. Friblad, ja, kanske är det så hon tänker Anna Åkerhielm, som någon gång rimligen haft boken i sin ägo. Var det hennes skolbok? Och var och hur gick hon i lära? En flickskola, eller i hemmet under privatlärare? Det är den preliminära bild som tecknas i mitt sinne när jag bläddrar i boken och gör mig en föreställning om bokens historia. Jag hittade den på Röda korsets second hand shop hösten 2014, för några kronor. Men nog ökas värdet väsentligt genom Annas namnteckning? Men vilket värde? För mig blir boken naturligtvis betydligt intimare, men en historisk hälsning, skrivet i eleganta bågar av bläck. Boken går från att vara allmänhet till att bli individ. Ett stycke individuell historia i individuell ägo. Och det ger en ingång till en konkret historia, även om vi kanske bara kan hypotetisk rekonstruera den.

Kan vi anta att namnteckningen är samtida med utgivningsåret 1867? Min känsla är att den bör nog placeras runt den tiden, kanske 1870-tal. Boken verkar inte ha någon historia efter denna tid, den ger inga tecken på nötning och stor användning. Kanske den lagts undan efter att Anna använt den i sin utbildning? Hamnat i någon hylla och sedan kanske i något förråd, en vind där ju gamla skolböcker så lätt hamnar. Skolbok, inte otroligt, men kanske också en gåva till en bildningstörstande ung dam i något borgerlig miljö. Borgerlig miljö får jag också bilden av, Åkerhielm, det borde innebära den adliga släkten. Men kanske inte någon av dess mer besuttna delar, adeln var ju rätt utbredd även inom samhällets medelskikt under 1800-talet och senare.

Jag kommer gräva lite mer kring bokens historia, som långt det nu är möjligt. Tillsvidare får den stå som en liten personlig pärla till möjlig kunskap om praktisk bildningshistoria under 1800-talet. En hälsning på ett friblad från Anna.

UPPDATERING: En möjlig Anna skulle kunna vara Anna Maria Åkerhielm av Blombacka född 1855, dotter till landshövdingen i Västergötland Knut Åkerhielm och Maud etc Björkman. Enligt en uppgift var Anna född på Högfors bruk, Karbenning, Västmanland, hennes bror Knut född 1854, står som ägare till Högfors bruk i en notering. (Adelskalendern) Det finns en författarinna Anna ("Annie") Åkerhielm, född 1869, som känns mindre trolig, bl a för ung. Att en bok från en bruksmiljö i norra Västmanland, hamnat på loppis i Örebro, är trots allt inte så märkligt.